Jag skulle vilja tävla. Någon dag, kanske, men förmodligen inte. Det är så mycket som ska stämma först. Hästen och jag ska vara en enhet, vi ska tänka tillsammans, ja hemma åtminstonde. Det måste ju sitta på hemmaplan så att det känns som man kan rida i sömnen. Det är lite kvar att jobba med där haha. Men jag är nöjd med de små framstegen, att jag kan göra öppnor/slutor enbart med sätet hemma (men inte på bortaplan). Att jag kan göra skritta friskt framåt och enbart med sätet gå ner i skolskritt, att jag kan göra serpentiner enbart med tramp i stigbygeln. Det gör mig lycklig när Petter och sitter ihop, det är inte alltid vi gör det, men när vi gör det. Wow! Det är så lätt att tappa koncentrationen och då försvinner det. Hans koncentration, eller min. Vi är ju två. Vi måste jobba vidare med traven för där är vi inte tillsammans ännu. Jag håller ju på att skola om mig inom AR så jag känner mig som en nybörjare igen, jobbar på i skritt men grunden måste ju läggas innan man kan gå vidare. Jag är en tävlingsmänniska, men jag vet inte om Petter är det, och så är det ju mina nerver och hans nerver. Men någon dag, då jävlar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Välkommen Zafir, som flyttade hit i söndags. Han levererades till Nordansjö i fredags och helgen har vi tillägnat i Nordansjö på ridläger. Perfekt tillfälle att börja lära känna varandra. Till vardags är det "Faffur" som gäller.    Faffur är en 1...

Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muske...

Petter fick vandra över regnbågsbron för ett tag sedan. Vi har ju gått vid varandras sida i 16 år, min absoluta drömhäst, krigarhästen och min once in a lifetimehäst. Så tacksam för den tiden.          Foton av Yvonne Odsberg som också var ...

Igår var Yvonne här vilket alltid är väldigt trevligt. Igår var också en stor dag då det var första gången på nästan ett år som jag satt upp på Petter. Vilken lycka att få sitta där igen, man saknar lite ord men massor av kärlek och välbehag. Resten ...

Häromdagen åkte jag iväg till Yvonne för att vi skulle tillbringa en heldag hemma hos Ewa. Det kändes så spännande, hade fjärilar i magen och en viss förväntan samt en liten liten oroskänsla. Jag tycker det är svårt (lite läskigt) att sätta mig på en...