ar-tanten

Direktlänk till inlägg 29 juni 2017

Det där diket

Av C E - 29 juni 2017 05:07

Vill börja med att tacka för kommentarer, kramar och annan spridd kärlek!


Igår åkte vi ut till platsen där det hände. Jag pratade med min kusin, och bad henne försökra ta reda på var det hände, hon tog reda på vem det var som hittade honom (tur att man bor på landet där alla känner alla typ). Hon ringde tillbaka och gav mig ett namn och ett telefonnummer. När jag tittade på namnet kändes det väldigt bekant... Min gudfar! Det var min gudfar, pappas kusin, som hittade honom.


Men först skulle vi ju köpa blommor, solrosor, som vi hade på bröllopet. Köpte en bukett, så vackra, fullt utslagna.

- Så fint det blev, sa expediten och började slå in dom.

- Du behöver inte slå in dom, sa jag, jag ska slänga dom i diket.......


....och det gjorde jag, fast jag slängde dom ju inte, jag la dom på den platsen han hade sitt huvud. Ett glas wisky fick han också. Skål!


Min gudfar visade hur han låg där i diket. I tidningarna har det ju stått att han låg med ansiktet under vatten, jag har inte läst dom, men informationen har sipprat ut ändå. Hemska tanke, ingen bild man vill ha för ögonen. Men så låg han inte. Han låg tvärs över diket, med huvudet mot skogen, och benen mot vägen. Och han hade landat på det enda stället som inte inte hade så mycket vatten, så han hade knappt varit blöt. Han hade sett fridfull ut, som om han sov. Det fanns inget blod. Fyrhjulingen stod på hans bröst och den var svår att få bort. Diket var djupt, fyra meter eller nått. Min gudfar fick inte bort den. Ambulansen fick inte bort den. Brandkåren fick bort den. Vi såg hjulspåren ner i diket.


Absurda tid... allt är så märkligt och svårt att förså, inte svårt att förså, men svårt att ta in. Och ändå... jag känner mig stark. I alla fall idag. Och jag tänker på den där låten dom sjunger innan matcherna som bajen spelar. Just idag är jag stark. Lyssna på den, jag gråter varje gång. Mikke var ett riktigt Hammarbyfan, med hammarbytatueringar och allt, flaggan hänger här hemma, den satte han upp på midsommar.

     

 
 
Ingen bild

Maria

29 juni 2017 21:05

Jag känner inte dig, vet inte vem du är men ditt inlägg på Facebook var det någon, antagligen gemensam bekant, som kommenterat och jag hamnade här.
Jag beklagar verkligen er sorg! Och så gripen jag blev av detta inlägg, så rakt, så ärligt, så brutalt men så äkta och rakt, rakt in i hjärtat.

C E

30 juni 2017 02:48

Tack

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av C E - 25 augusti 2022 15:55

Välkommen Zafir, som flyttade hit i söndags. Han levererades till Nordansjö i fredags och helgen har vi tillägnat i Nordansjö på ridläger. Perfekt tillfälle att börja lära känna varandra. Till vardags är det "Faffur" som gäller.    Faffur är en 1...

Av C E - 6 juli 2022 08:17

Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muske...

Av C E - 29 juni 2022 09:02

Petter fick vandra över regnbågsbron för ett tag sedan. Vi har ju gått vid varandras sida i 16 år, min absoluta drömhäst, krigarhästen och min once in a lifetimehäst. Så tacksam för den tiden.          Foton av Yvonne Odsberg som också var ...

Av C E - 26 september 2021 15:47

Igår var Yvonne här vilket alltid är väldigt trevligt. Igår var också en stor dag då det var första gången på nästan ett år som jag satt upp på Petter. Vilken lycka att få sitta där igen, man saknar lite ord men massor av kärlek och välbehag. Resten ...

Av C E - 23 september 2021 06:18

Häromdagen åkte jag iväg till Yvonne för att vi skulle tillbringa en heldag hemma hos Ewa. Det kändes så spännande, hade fjärilar i magen och en viss förväntan samt en liten liten oroskänsla. Jag tycker det är svårt (lite läskigt) att sätta mig på en...

Skapa flashcards