Jag drömmer om Mikke någon gång i veckan. Rätt ofta lever han i drömmarna, fast samtidigt vet jag allt som jag vet, bara det att han inte dog den där natten. Andra gånger vet jag att han är död, fast han lever i drömmen, och säger det.... men du är ju död... Jättekonstigt känns det på morgonen. Förvirrat liksom.