Igår var jag tuff. Jag har tränat på det mentalt och igår gjorde jag det för första gången sedan Mikke dog. Jättefånigt är det egenligen, men inte för mig. Jag galopperade på min häst! Hurra!!!! Jag ramlade inte av, han bockade inte och vi kom hem samtidigt. Vilken lyckad dag det blev. 

Nu är jag ju inte botad med dom 50 metrarna, men vi har fan börjat. Jag var inte supertuff innan heller, men efter olyckan så kom även tankar på att om något händer mig så blir mina barn föräldralösa, katastroftankar och då känner man sig inte tuff.