För bra precis (till och med klockslaget) åkte Mikke hemifrån för att aldrig mer komma tillbaka. Han lastade fyrhjulingen i mitt hästsläp och åkte iväg. Det sista jag sa (och som jag alltid sa) var: Kör försiktigt. Imorgon bitti för ett år sedan kom Polisen hem för att meddela hans bortgång. Om man vill märka på ord, så kom han visst hem igen, dock i askform...

När jag tänker tillbaka på det här året är det så mycket som har hänt, att det lika gärna kunde vara under en tioårstid. Jag har inga reserver kvar. Alls. Men samtidigt ser jag positivt på framtiden. Livet går vidare, sägs det, och så är det ju. Bara för att något tragiskt händer stannar ju inte hela världen upp för det. Det går vidare. Jag beundrar mina barn som kämpar på. Jag beundrar mig själv som kämpar på. Vi står upp. Ett år har gått. Livet är helt annorlunda men samtidigt inte. 

När det hände var det som om någon hade hällt ut ett gigantiskt pussel på golvet, som jag skulle sätta ihop. Och det är väl det jag har hållit på med i ett år. Några bitar försvann under mattan. Några bitar gick sönder lite. Några bitar passade inte och fick sågas till i  nya former. Jag gillar inte pussel, är för otålig för sånt. Men det skulle göras, och jag har kämpat med det så gott jag har kunnat. 

 

Anni

23 juni 2018 08:05

Jag känner verkligen med dig! Min kära mor dog för fyra år sedan och jag sörjer henne fortfarande men man kan leva vidare. I börja blev det mussteg med sorg men numera kan man ta stora steg och göra det man själv tycker om och ge sig hän.
Kram till dig från Anni

C E

30 juni 2018 07:39

Kram tillbaka

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Välkommen Zafir, som flyttade hit i söndags. Han levererades till Nordansjö i fredags och helgen har vi tillägnat i Nordansjö på ridläger. Perfekt tillfälle att börja lära känna varandra. Till vardags är det "Faffur" som gäller.    Faffur är en 1...

Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muske...

Petter fick vandra över regnbågsbron för ett tag sedan. Vi har ju gått vid varandras sida i 16 år, min absoluta drömhäst, krigarhästen och min once in a lifetimehäst. Så tacksam för den tiden.          Foton av Yvonne Odsberg som också var ...

Igår var Yvonne här vilket alltid är väldigt trevligt. Igår var också en stor dag då det var första gången på nästan ett år som jag satt upp på Petter. Vilken lycka att få sitta där igen, man saknar lite ord men massor av kärlek och välbehag. Resten ...

Häromdagen åkte jag iväg till Yvonne för att vi skulle tillbringa en heldag hemma hos Ewa. Det kändes så spännande, hade fjärilar i magen och en viss förväntan samt en liten liten oroskänsla. Jag tycker det är svårt (lite läskigt) att sätta mig på en...