Den där högergaloppen.... den sitter långt inne... Men jag tycker ändå att vi är duktiga som över huvud taget galopperar. Det är ju så med låsningar och mentala blockeringar, att ju längre tid man undviker det som man tycker är läskigt, ju svårare blir det att göra det.

En bra början är ju att veta att det är en blockering. Sen är det bra om man känner sig själv och vet hur man vill ha det. Någon kanske behöver bli peppad och lite tvingad, så fungerar inte jag, blir superstressad då. Jag måste göra det i min takt och när det känns bra för mig.

Det blir mindre och mindre motstånd mot galopp (åt vänster då) och med tiden kommer det bli bättre och bättre. Jag har ju satsat mot höger, men inte nått fram. Just för att det inte har varit helt rätt just då. Jag har bestämt på morgonen att idag.... Och sen när jag rider så.... nä, inte idag.

Petter har försökt några gånger, att visa, jag har inte lyssnat (låst) men i går fattade jag..... Vi tog då vänster galopp (Petter styrde) red mitt över ridbanan och vek åt höger... fast i vänster galopp. Fattar ni? Vi red det läskiga varvet i förvänd galopp. Gick lysande bra! Gjorde om det idag. Snart (kanske) bryter jag av i hörnet och fattar höger galopp.