Att Artur är ett A-barn/ponni har jag vetat några år. Han gör alltid det bästa han kan, försöker alltid och som han har vuxit. Det har hänt så mycket sista tiden, speciellt med galoppen då vi knappt haft någon. 

Idag var Yvonne här och jag sa att jag såg fram emot att visa vår galopp och så sa jag att rätt vad det är så gör vi byten haha. Då gör vi det idag! Och det gjorde vi!! Är fortfarande alldeles rusig och går runt och säger "Artur" med ett beundrande tonfall. Är väldigt stolt över min ponni och ja över mig själv också. Trodde jag aldrig....

Nästa helg är jag fotfolk på ridläger i Kovland, längtar....

Igår red jag lektion för Ewa på Artur. Jag har min Pixio som filmar träningen och genom den ser Ewa mig och via en app kan vi också prata med varandra. Appen spar också inspelningen med ljud vilket är toppen när man vill se träningspasset igen. Det är så nyttigt att se sig själv rida, läktarryttare är ju som bekant dom bästa ryttarna (hi hi)och att vara läktarryttare till sig själv är nyttigt. Man ser saker tydligt som man kanske inte ens är medveten om men som man har hört sägas.

Vi tränade Karré, inte Carre, och omformning, Artur var duktig och det tränar vi vidare på. På slutet tog vi lite galopp, den har blivit så mycket bättre sista månaden och nu kan vi jobba lite i den. Måste dock hitta en bra sits där jag jag inte faller fram och inte sitter för tungt och tappar trampet i stigbygeln. Träna träna. Travstegen efter galoppen var lite spännande för där kom lite gång fram, ska bli spännande att se fortsättningen på det. Bjuder på några kort, inte dom bästa då det är skärmdumpar från träningsfilmen, men ändå.