Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muskel eller liknande, men det är nog så att han sörjer sin vän, vilket inte alls är så konstigt. Petter fanns där när han kom som föl, och har funnits där i Arturs liv i tio år (bortsett från nått år när Artur var utlånad). Så nu är det extra mys, promenader ute i skogen och bara vara ett tag. 

Ridläger har jag hunnit med, i Kovland hos min tränare Yvonne Odsberg. Störtregn första dagen och underbart sommarväder därefter, trevligt sällskap och supergod vegansk och vegetarisk mat. 

Dessutom fick jag förmånen att låna vackra rara Zafir, och man kunde ju tro att jag hade fått förhandsinformation om färgen på rosetten men icke, ren tur. Tack Ida för lånet av pärlan!

Och så tänker jag testa att göra en ny salva, en sårsalva. Får se hur det går.