Samtidigt som jag varit nöjd med att Petter uppfört sig på våra promenader har jag samtidigt varit lite bekymrad. Det ligger inte riktigt i hans natur.... Men idag, idag pep han flera gånger och hoppade omkring som en studsboll (på stället då eftersom jag höll i honom). Samtidigt som pulsen gick upp en aning så log jag inombords, han är sig själv igen. Hurra på den!

Annars är det is, slask och snö/regn omvartannat. Behöver jag säga att jag längtar till våren.