Ibland går det upp, och ibland går det ner. Igår var det mest ner.

Började med att rida Petter i stormen, det gjorde mig glad. Han är så fin, jag tänkte på det, fan vad påverkad man blir av sin häst. Går det bra, känslan är på topp så är man toklycklig.

Sen skulle bönan ridas på kvällen. Det gjorde mig ledsen och förvirrad. Hon betedde sig som om hon aldrig blivit riden tidigare, rena rodeon. Vi backar bandet lite då, och jag går bredvid henne igen, för det är när jag går därifrån hon gör så. För att säga något positivt... en vacker dag kommer hon att göra fantastiska skolor ovan mark, för jag har då aldrig sett rörligare spänstigare häst. Jag säger inget mer om det nu då jag känner mig helt rörig i huvudet.