Red ut igen igår, solen sken och det blåste rätt bra....så mysigt. På bortvägen tränade vi lite på skolskritt, det var ett tag sedan vi gjorde det, han svarade jättefint på det. Jag bara njöt, det känns viktigt, att njuta av det vardagliga, det lilla. Man har ju stora planer och mål, men man måste kunna njuta av alla små steg som leder dit också. Jag är lycklig varje gång han lyssnar på sätet, och vi tränar hela tiden på att det ska bli bättre, att han ska lyssna på det när han är taggad också. Det gör han inte riktigt i dagsläget.

På hemvägen hoppar jag alltid av en bit innan stallet, finns det gräs får han äta, nu tycker han inte att gräset duger så då vill han träna lite den sista biten (morot). Nu får vi till en riktigt kort trav när jag är på marken, det är lite roligt, för det är mycket svårare när jag rider, men går jag bredvid så anpassar han sig efter min takt.