Alltså, jag är ju såååå nära att galoppera inhägnat men än har det inte hänt. Första dagen när det var perfekt läge hade jag publik vilket jag inte alls är van med så det sket sig. Petter vet ju att jag är på g, att jag laddar och kämpar. Jag vill ju helst ta det en dag när det är varmt och han är lagom. Det var han ju igår när jag hade publik. Idag är det mulet, blåser, småregnar och då blir han genast mycket mycket piggare. Så det kände jag ju direkt att idag blir det inget. Hade det varit ute, inga problem, men inte inne än så länge. Men Petter frågar hela tiden. Nu? Nu? Men nu då? Mycket trav under lättridning så han får röra på fötterna. Han skyggade någon gång men annars så gick han mest och samlade energi. På slutet gjorde vi travövergångar, och som han växte. Hela frampartiet växte, och lite mer för varje gång. Sista gången blev det en terre a terre. Och vet ni, jag fann mig, och berömde honom istället för att låsa mig. Snart Petter, snart!