Orkade inte skriva igår, det var väldigt jobbigt härom dagen...

Bebis var Mikkes lilla fästmö, hon fick följa med till diket och snosa omkring, efter det lossnade det för henne. De första dagarna låg hon bara i sängen, vi fick bära ut henne.

  Hon väntade alltid på honom utanför toan....

Tror jag har landat lite mer i detta nu, det går upp och ner, är fortfarande väldigt praktik, känslorna pyser ut lite då och då. Det är jobbigt, just nu är jag mest arg faktiskt.

Mitt och mina barns liv tar en ny vänding nu, våra liv kommer att se annorlunda ut, det bästa är att "go with the flo" och tänker jag göra.