Nu var det ett tag sedan sist. I helgen var jag till Sundsvall och tittade på när Birgitta Järnåker hade kurs, det var min första. Både kurs och Birgitta. Det blir fler gånger, redan nästa månad ska jag iväg igen. Jättekul att se så olika hästar, och att lyssna på Birgitta som berättade om varje häst, och förklarade övningarna jättebra. Ska åka några gånger utan häst för att kunna focusera ordentligt, så får vi se....

Sist jag red ut hade Petter stått tre dagar och ändå kändes det rätt att ta tre galoppfattningar, kände mig inte ens nervös. Bara det!

Igår blev det en kort skrittur innan vi red runt några varv i paddocken. Någon träningspass var det inte tal om. Det var första gången i år och mycket att titta på, speciellt hästarna som sprang i hagen. Men nemas problemas i övrigt. Bästa Petter liksom.

1 maj, dagen efter valborg, brasan brann fortfarande, eller rättare sagt; hade tagit ny fart och uteritt skulle det bli. Var lite osäker på om Petter tänkte stå still när jag klev upp då elden var rätt nära. Men det gick bra, han har blivit mycket mer cool sen vi flyttade för här  händer det grejor mest jämt. Han bryr sig inte i traktorn eller fyrhjulingen som harvar paddock när vi går förbi. Efter passet fick vi stå och vänta på en lastbil som lastade timmer med vinglig krok, vi har blivit jättebra på att vänta.... något både Petter och jag har varit dåliga på.

Igår blev det skritt för hela slanten....

I helgen ska jag på clinic, jag ska vara med från marken och bara sitta och nörda duktiga hästar och ryttare, ska bli så kul.

Igår blev det uteritt i solen, vägen är lagad och vi kunde rida den långa turen. Lite galopp blev det också. Snacka om att tanka energi. Petter var cool trots två dagars vila även om han såg några opålitliga stenar och några kvistar som eventuellt kunde anfalla...

Nu är det vår även enligt almanackan, kollade på majbrasan för första gången på säkert tio år....

Det har vuxit gräs mot husväggen, men inget vid stallet.... plockade en bukett av de längsta stråna och höll dom i handen som en bukett hela vägen till stallet, placerade ut det i krubban och toppade med tussilago.

  Igår fick han vila, och det gjorde jag med, förutom när jag var och kollade på några träningar på klubben. Tycker Petter är så härligt reslig på det här kortet medans jag ser lite hopsjunkten ut...

Igår filmade min kompis lite, ska träna på sånt, det känns annorlunda när någon ser på. Det här är den korta traven som han går in i av sig själv. För bara tre år sedan (och fortfarande ibland... speciellt ute) tjuvökade han och låg på, ville gärna "tappa ner huvudet". På filmen tar jag inte alls i honom, han bär sig helt själv, jag bara sitter... och njuter av min fina häst. 
 

Idag har det gått tio månader sedan Mikke dog.... det känns fortfarande helt sjukt att säga/skriva det.... Mikke dog. Tror det är därför jag säger det så ofta.... för att få in det i huvudet. Fast jag vet ju.... men det är fortfarande konstigt att säga det, som att man står och ljuger eller nått. På dom här tio månaderna har det hänt saker som normalt sett kanske händer under tio tjugo år så på ett sätt känns det länge. Skumt!

En ung ridskoleelev målade av Petter och bönan åt mig, är så supernöjd, och jag gillar dom mer och mer för varje gång jag ser på dom. Tycker hon fick till deras uttryck så väl. 

Har ridit ut några gånger sedan sist, men nu är vägen avstängd då vårfloden förstört den... man kommer bara en liten bit, men det är bättre än inget. Igår prövade jag att göra skolor i den korta traven och han pumpade på så fint. Han är så härlig att sitta på när han är så i focus.

Idag red jag i ridhuset (pga vägen), där fick han jogga lite under lättridning, inga krav på samling. Han känns väldigt fin och lätt.

Här om dagen skulle Moa galoppera i ridhuset, och vid det här laget vet ju Petter precis.... att Moa är lite modigare och att det är galopp som gäller, så han pep till och gjorde terre a terre inte mindre än tre gånger och med två språng varje gång, innan han rullade över i gunghästgalopp. Var får han all styrka ifrån? Tycker det visar hur mycket skritt kan göra och framförallt skolskritten. Och han var inte busig eller så, ville bara visa hur stark han var. Så tjusigt!

Jag ser era kommentarer men kan inte svara på dom :(

Sedan träningen har vi mest skrittat ut. Det har berott på olika saker, min kompis häst tappade en sko osv. Å andra sidan har Petter känts lite småtrött i samband med pälsbytet så han har inte klagat. Lika samma igår.... men när vi var på väg hemåt började han pipa och hoppa lite jämfota, fast på ett fint sätt. Som... får jag? Det kunde jag ju inte säga nej till (ville bara ner för branta backen först), enstaka jämfotahopp blev till den kortaste galopp jag någonsin ridit i, (tänk piruettgalopp) och det var ju inte så att jag tjuvhöll honom heller, när jag släppte tygeln stannade han kvar där. Det kändes som att han satt på rumpan i sprången, det gick lika långsamt som kort trav. Han orkade kanske 10-15 språng och sen fortsatte han i samlad trav, supernöjd med sig själv. Jag var rätt supernöjd jag med för jag skrattade hela vägen hem. Tänkt vad han kan! Japp, sen svävade jag hela resten av dagen och märkte knappt att regnet stod som spön i backen.