ar-tanten

Alla inlägg under november 2017

Av C E - 13 november 2017 05:38

Det var ju Fars Dag igår, vi åkte till gården och gick upp i skogen, spelade Bajenlåten och fick lite regnsnö i ansiktet.

   

Fikade på höskullen

 

Och innan det red Alicia bönan i ridhuset, hon fortsätter att sköta sig kalas,  (både bönan och Alicia) och det nya tränset satt som en smäck, behövde inte ändra inställning någonstans.

 

Av C E - 12 november 2017 06:23

Jag fick ju indikationer på vem det skulle kunna ha varit som körde fyrhjulingen i fredags, så jag ringde upp honom igår. Efter en kort stunds pratande stod det klart att det inte var han, dessutom en mycket trevlig ung man, som verkligen ville att jag skulle veta att det inte var han, och ville komma och visa upp sig och sin fyrhjuling på Ridskolan. Det är hedersvärt! Och direkt när han kom såg jag ju att det inte var han. Fyrhjulingen var inte samma och kroppstypen var inte samma, så nu måste jag hitta rätt person. Inte för att jag vill anmäla någon eller vara otrevlig och dum, utan för att jag vill informera om hur man möter hästar längs en väg, det känns viktigt.


Idag är det Fars Dag, jag saknar två pappor och tänker lite extra på dom idag.

Min pappa

 

och mina barns pappa, min make

 


Annars är jag väldigt glad att Moa galopperar på Petter, igår var han väldigt glad i hatten men galoppen var to die for, i uppförsbacke och självbärig....men han orkade bara en väldigt kort stund så passen blir då också korta för att poängen är ju att stärka honom, inte köra slut på honom.

Av C E - 11 november 2017 06:26

Uteritten förvandlades till en nära döden upplevelse. En bit in på vägen började det låta av någon slags maskin, trodde först det var den där motorsågen igen. Petter stannade och lyssnade flera gånger, backade någon gång och tyckte det var obehagligt men gick ändå när jag bad honom. Sen inser jag (på ljudet som eskalerar) att något kommer mot oss, och det snabbt. Står kvar mitt i vägen, var ska jag annars ta vägen liksom? Vägen är väldigt smal och dikena är djupa så att gå av vägen är inte något alternativ. Fanns möjligheten skulle jag gärna göra det, tro mig. Så där stod jag då mitt i vägen och undrar vad som ska komma ur kurvan....en fyrhjuling i full spruta, och det låter som den är trimmad. Jag gör stopptecknet. Stannar den? Nej, nej..... Man kan ju liksom inte göra något annat än att stå kvar, jag kan ju inte gå någon annanstans. När han är tjugo meter ifrån oss (och fortfarande inte har saktat ner) slänger sig Petter och börjar springa hemåt med några bocksprång på det. Lyckas stanna och vända. Adrenalinet pumpar och jag tänker att jag också ska dö i en fyrhjulingsolycka i ett djupt dike... Släpper ena tygeln och ger föraren en arg knuten näve.Först då stänger han av fordonet. Gör ett tappert försök att rida förbi och fortsätta ridturen....men nej, nej, Petter tänkte absolut inte gå förbi den där saken. Nu är det ju långt ifrån första gången vi möter en fyrhjuling och Petter har normalt inga problem med det OM föraren kör ansvarsfullt och tar hänsyn. Så hemåt hade jag en stressad häst som hoppade jämfota emellanåt, jag som var stressad och superförbannad, och jävligt rädd för vad som kunde ha hänt. Tänk om Petter hade väntat med att slänga sig tills den var jämse oss?


Om du möter en häst på vägen.....var uppmärksam på ryttaren, denne känner sin häst och kommer att visa med tecken om den vill att du ska sakta ner, stanna eller till och med stänga av fordonet. Hästar är flyktdjur och kommer att fly om dom blir rädda och upplever sig vara i fara. Detta kan bli farligt. Farligt för dig, för mig, för hästen, för andra som är i närheten. Hästen kan slänga sig på dig och ditt fordon, du kan dö. Hästen kan slänga sig och jag kan ramla av och dö, hästen kan dö. Hästen kan springa över andra som är i närheten, dom kan också dö.


Bönan fick gå en skogspromenad, sen så var jag helt färdig.

 

Av C E - 10 november 2017 06:29

Red ut på Petter igår, i regn och blåst. Jättefin var han och bjöd på väldigt fin avslappnad trav...och den där väldigt långsamma också...lycka. Han tycker ju att det är så väldigt kul att gå in i ridhuset, så kul att jag har börjat tycka att det inte är kul. Så nu är planen att gå in dit varje dag en sväng, så att det inte hinner bli spännande mellan gångerna. Får se hur det går.


Paketet kom med bönans grejer, jättefina! Hon fick gå in i ridhuset och springa runt lite medan två andra hästar hade lite hoppträning. Det var väldigt spännande, och hon var i luften rätt mycket och såg mycket glad ut. Av den anledningen blev det ingen uppsittning igår. Förutsättningarna måste vara rätt, och igår låg hennes focus på dom andra hästarna. Gulliga rara häst, har aldrig sett henne så glad tidigare, hon uppskattar verkligen att det händer saker omkring henne, var ju lite nervös att det skulle göra henne stressad istället.

 

Av C E - 9 november 2017 05:51

Har ju haft ångest över bönans kolik länge nu, och känner att jag måste bryta det på något sätt. Men hur? Jag tycker att jag gör allt man kan göra och ger dom tillskott man kan ge. Efter sista anfallet skickade jag in lite manprover till Homeopathuset så att dom kunde göra en mananalys. Igår ringde dom. Han började med att säga att det ser riktigt bra ut, att jag har en välmående frisk häst, men.......hon dricker för litet. Japp! Så är det och det är där problemet ligger. Så nu ska jag pröva ett tillskott som heter Renefor som hjälper njurarna, ska även ta bort saltet i tre månader. Håller alla tummar jag har för att detta ska göra susen, att hon kan få må bra sen.

 

Av C E - 8 november 2017 06:25

Uteritt igår igen. I en av uppförsbackarna hörde vi plötsligt en motorsåg gå igång, den var nära. Något träd vill man ju inte gärna ha i huvudet, så vi vände. OMG! Har man en sån häst som Petter så får man vara beredd på konsekvenserna av ett sådant agerande. Hör han något (en motorsåg till exempel) och matte vänder.....ja då har man bekräftat för honom att det är något livsfarligt därborta och då kan det gå undan. Nu för tiden lyssnar han rätt bra ändå, så kort trav men väldgt på, till skillnad från när han var yngre då det blev allt möjligt och väldigt fort. SötPetter som räddar oss från faror. Han var rätt nöjd när vi kom hem.


Bönan fick gå in i ridhuset och träna på att följa mig, att bogarna följer mig rättare sagt, hade inspirationstittat på Youtube och alltid får man något tips. Hon följer mig rätt bra så länge jag inte går för långt bort (det där med positionen igen). Ja, ja.


Har gått ner lite till i vikt.... så här lite har jag inte vägt sedan jag var 40, och senaste veckan har jag ätit fikabröd jag vet inte hur många gånger så någon bantning är det inte tal om.


Min prinsesshäst ska få tidiga julklappar....om säljaren är ärlig och skickar det förståss, det hoppas jag.

  Fatta vad fin hon kommer att bli. Tyvärr är det så att hon behöver svanskappa, helt omöjlig rygg (och mage) har hon.... Det är träns, svanskappa och en brösta. Och ett bra pris...

Av C E - 7 november 2017 06:25

En hal ishinna på marken och lite blåst....men ut red vi. Tog det väldigt försiktigt i början även fast han är broddad, det är ju lite otäckt med blankis. Han var väldigt fin och lyhörd, lugn avslappnad trav på lång tygel. Sista tiden har han haft väldigt bråttom och legat på, men igår var han med mig hela passet och jag var väldigt nöjd med det. Jag vill ju ha en avlappnad häst. Men Petter är Petter och jag älskar honom på vilket humör han än är, igår lite mer haha. Många tror att han är en Nordsvensk travare, det är han inte. Jag har till och med haft en veterinär som letat frysmärkning på honom.... Men han är en väldigt välstammad Welsh Cob. Inte för att det spelar någon som helst roll vilken ras han är, han är min Petter bara.


Bönan fick träna lite skolor i ridhuset, sen kom det in en annan häst i ridhuset och så var focuset borta, så det måste vi träna på..... att andra hästar är i närheten.

 

Av C E - 6 november 2017 05:37

Helgerna är lugna, ingen ridning i dagsläget, då det är lite svårt att få till och så är det ju så att jag behöver vila fortfarande.... Man kan säga att all tid jag inte är i stallet tillbringar jag i sängen. Inte sovandes, men liggandes. Ja, ibland slumrar jag till men inte länge. Realistiskt sett borde det ta flera månader innan jag har vilat ikapp och då får det väl vara så. Jag är rätt bra på att ta dagen som den kommer. När jag tänker tillbaka känns det fortfarande overkligt och konstigt...


Igår var det bedrövligt väder. Ishalka på morgonen och regn hela dagen. Blä-väder liksom, men idag ska det vara fint enligt prognosen så hoppas den stämmer.

 

Ovido - Quiz & Flashcards