Igår var det uteritt.... igen. Lite snö, och oplogat på vägen vi rider. Petter var rätt piggelin men kunde ändå ta den korta traven. Det är verkligen roligt... att han har börjat lyssna på tillbaka, att han orkar korta traven. Om jag blundar kan jag låtsas passage. Ja, ja, vi är inte där på ett långt tag och vi kanske aldrig kommer dit. Men va fan, kort trav på lång tygel.... det trodde jag aldrig. Så coolt. Min prins... <3

Och sen bönan då.... prinsesshästen som det går i raketfart med. Snart sitter jag väl upp själv också..... (inte riktigt än men ändå)

Inga större problem att gå iväg från mamma.....

  om man inte råkar komma för nära, för här har hon fått span på mig. Åh titta där är mamma, hon har nog en morot nu när jag är så duktig...