Igår red vi ut efter några dagars vila. När vi ridit en kvart kanske så tvärnitade Petter och "låste sig". Stod blickstilla och såg något. I det läget går det inte att göra något, bara låta han titta klart. Ingen annan häst reagerade. Jag såg att ett träd låg på backen en bit över vägen och tänkte att det var det han såg. Men han tänkte inte gå liksom. Jag satt kvar och väntade på att han skulle bestämma sig... Då kommer en skogshuggare ut ur skogen med en motorsåg (som var avstängd) och viftar bort oss.... gissningsvis skulle han fälla mer träd. Så om Petter hade varit vildhäst hade hans uppgift garanterat varit som spanare. Behöver jag säga att vi vände?

Inte den tjusigaste bilden men den är från vår allra första ridtur, så den är speciell för mig.