Idet har det varit perfekt väder, då vill man ju gärna lägga sig i solstolen en liten stund och bara vara. Förr gick det inte inte för då hade man ju ungar som krälade över en. Men nu då, ja jag försökte i alla fall.

Alla som rider vill väl sin häst det bästa, och ändå kan det se ut så här. Jag är inte perfekt och det finns mindre smickrande bilder på när jag rider min häst som gapar eller går bakom lod. Vad som är viktigt, är att göra så gott man kan, för det kan alla göra.

http://www.writingofriding.com/in-the-media/romanticizing-bad-horsemanship/

Jag började med att rida på ridskola på 70-talet. När jag var 40 köpte jag mitt första föl (Petter) sen har det blivit flera föl, bönan och Artur. Jag har alltså haft alla mina hästar sedan dom var föl, tycker man lär känna dom på ett annat sätt än om man köper en vuxen häst men där är vi olika kanske. När den där lilla kommer känns det som att man aldrig kommer att få rida....att man hinner bli pensionär innan det är dags för insittning, men tiden går rätt fort ändå.   Och nu är Artur riden på ungefär ett halvår. Jag red inte in honom själv eftersom jag känner mig lite stel i kroppen och ogärna ville åka i backen, men han skött sig hur bra som helst och tar hand om sin "mamma". Jag har ridit honom själv i några månader, nu har han dock semester och går med en annan pojkspoling som är tre, dock inte min. Innan han fick semester åkte vi iväg på vår första AR-träning. Mycket att titta på var det, men inga konstigheter alls. Mycket duktig, vi fick till och med pröva på lite lååångsam skritt (skolskritt). Det tar ju ett tag innan det sitter men han förstår vad jag menar och det räcker långt för en fyraåring.

Jag har den coolaste ingången till rundcorall, synd att jag inte använder den. Som hämtad ur en film.....  

Jag tycker om att titta på den även om den står oanvänd.

Det här var riktigt gott, men ingenting för dom som inte gillar starka smaker  

Bebishästarna har sommarlov!