I början av 90-talet jobbade jag extra i en videoaffär för att dryga ut studielånet när jag pluggade på Karolinska Institutet, det bästa extrajobbet. Jag har alltid älskat att se på film, är den bra ser jag den gärna flera gånger. Jag har sett många filmer och på den tiden kom jag ihåg titlar och skådespelare (nu för tiden tappar jag namn/titlar) och jag gillade att rekomendera filmer jag trodde skulle passa.

Den här dagen kom det in ett nyförälskat par som var runt 20 år, det syntes lång väg att dom var lite nya för varandra så när dom kommer fram till kassan med filmen Sodoms 120 dagar ramlade jag nästan baklänges.

- Vet ni vad den handlar om? frågade jag

Killen hade hört av en kompis att den var "bra", medan tjejen inte hade en aning. Jag berättade att den handlar om perversa människor som utnyttjar unga pojkar, att det flera gånger förkommer avföring på blanka tallrikar som ska ätas med bestick, och att det nog inte är en film dom vill se (i alla fall inte på den första dejten liksom). Tjejen backade och ville att dom skulle leta efter något annat, medan killen stod på sig. Jo, dom skulle visst se den filmen. Stackars tjej, och vilken eländig dejt det måste ha varit. Jag såg dom aldrig mer, och antar att deras kärlek tog slut den kvällen. Fast jag hoppas att dom skrattade lite generat och stängde av den, att dom är gifta idag och brukar minnas deras första dejt som gick så fel. Men vad ska man göra när man ger råd som inte följs..... Skyll er själv liksom, jag varnade er. Jag mår illa än i dag när jag tänker på den, för jag har sett den, från början till slut. Om jag inte minns fel så blev regissören mördad.

Igår fick hästarna besök av equiterapeuten igen, och dom blir bara finare och finare. Vilken hopplös vecka det har varit ridmässigt då. Måndag - Storm. Tisdag - hovis (då får dom vila) Onsdag - equiterapeut (då får dom vila) Idag - regn och blankis. Men imorgon kanske....