Igår när jag tog in hästarna var grävmaskinen tyst så jag tänkte att dom hade tagit julledigt eller något. Så när Petter var påklädd hoppade jag upp hemma på gården eftersom jag tänkte rida åt det hållet som inte gått något bra sista tiden (pga grävskopan), men när jag kom ut på vägen var den i full gång igen. Ja, ja, tänkte jag vi får se hur det går. Ville han inte gå, hade jag som plan B att leda honom. Nu har han ju hört det där ljudet i flera dagar och dessutom ser han den från vår gård (då den är precis på andra sidan sjön). Det var inga större problem även om han blängde på den några gånger (för den står väl still?) Ungefär halvvägs, tog det stopp, tror det var för att skogen kom och han inte längre kunde se den, bara höra. Stod där en kort stund och var på väg att gå över till plan B, när Petter kom med ett motförslag. Han tog ett steg mot höger, får jag? Såklart, han fick det, så vi svängde upp gå skogsvägen (som varken Petter eller jag känner oss helt bekväm med utan sällskap), men en bit in gick bra. Tycker det var så roligt att han löste problemet själv. Helt cool var han också, långa tyglar och avslappnad, vi kunde ta trav på långa tyglar också.

I början av min ridkarriär hade jag sett det på ett annat sätt. Jag hade tänkt att han inte lydde, försökte smita undan och att det inte var helt ok, för det är ju ryttaren som bestämmer var man ska gå. (Det är ju så man får lära sig). Men varför är det så egentligen? Om han tycker det är lite otäckt, och föreslår en alternativ lösning, är väl det hur bra som helst, när man tänker efter. Han är ju en levande varelse, inte en maskin. Och ju mer man lyssnar och försöker förstå, ju mer förmedlar han.

Idag ska han får vila och vi i huset ska väl fixa lite julmat.....ju äldre jag blir destu mindre viktigt blir det med jul. När barnen inte längre bor här, blir det nog ingen jul alls.... Åka utomlands över julen får bli ett framtida mål.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Välkommen Zafir, som flyttade hit i söndags. Han levererades till Nordansjö i fredags och helgen har vi tillägnat i Nordansjö på ridläger. Perfekt tillfälle att börja lära känna varandra. Till vardags är det "Faffur" som gäller.    Faffur är en 1...

Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muske...

Petter fick vandra över regnbågsbron för ett tag sedan. Vi har ju gått vid varandras sida i 16 år, min absoluta drömhäst, krigarhästen och min once in a lifetimehäst. Så tacksam för den tiden.          Foton av Yvonne Odsberg som också var ...

Igår var Yvonne här vilket alltid är väldigt trevligt. Igår var också en stor dag då det var första gången på nästan ett år som jag satt upp på Petter. Vilken lycka att få sitta där igen, man saknar lite ord men massor av kärlek och välbehag. Resten ...

Häromdagen åkte jag iväg till Yvonne för att vi skulle tillbringa en heldag hemma hos Ewa. Det kändes så spännande, hade fjärilar i magen och en viss förväntan samt en liten liten oroskänsla. Jag tycker det är svårt (lite läskigt) att sätta mig på en...