Jag har fått så mycket kärlek och omtanke, omtumlande, från vänner, bekanta, människor jag inte ens vet vilka dom är, och det värmer, ger hopp. Tack! Ja, jag är här igen, det är flera som sagt att skriva förmodligen hjälper, och idag känns det som att jag vill skriva så då gör jag det.

Jag är ledsen, besviken och arg. Så onödigt. Fan!

Men hur går man vidare efter något sådant? Det är för tidigt att säga, men vidare kommer man ju på ett eller annat sätt. Nu är det basic, kliv upp, borsta tänderna, ät något, drick vatten (har druckit väldigt mycket kaffe dom här dagarna). Vi reagerar olika, min mamma springer runt och städar här hemma, någon vill vara sysselsatt, någon vill prata minnen och kolla på bilder, filmsnuttar. Men det är på basic. Jag gör listor. Vilka man ska ringa till (myndigheter). Måste kolla budgeten. Begravningsbyrå idag. Obduktion på fredag. Hästarna får vila, orkar inte med annat än det nu. Vill finnas för barnen. Har haft kontakt med kristeam och bup, är inte bangen på att be om hjälp.

Var är nyckeln till gräsklipparen, vad är koden till den där grejen, hur fungerar värmepannan????????? Vem ska gnälla på mig när jag går in med skorna nu? Att man kan sakna gnäll.

Hans hundar väntar, varför kommer han inte?

Bilden tillhör Mathias/Villfarelser

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Välkommen Zafir, som flyttade hit i söndags. Han levererades till Nordansjö i fredags och helgen har vi tillägnat i Nordansjö på ridläger. Perfekt tillfälle att börja lära känna varandra. Till vardags är det "Faffur" som gäller.    Faffur är en 1...

Artur har känts lite avslagen på sista tiden, har väl lite tänkt att det berott på värmen och sommaren och på att vi snäppat upp träningen lite. Det har känts lite otydligt. Hade ut equiterapeuten för att säkerställa att det inte var någon stel muske...

Petter fick vandra över regnbågsbron för ett tag sedan. Vi har ju gått vid varandras sida i 16 år, min absoluta drömhäst, krigarhästen och min once in a lifetimehäst. Så tacksam för den tiden.          Foton av Yvonne Odsberg som också var ...

Igår var Yvonne här vilket alltid är väldigt trevligt. Igår var också en stor dag då det var första gången på nästan ett år som jag satt upp på Petter. Vilken lycka att få sitta där igen, man saknar lite ord men massor av kärlek och välbehag. Resten ...

Häromdagen åkte jag iväg till Yvonne för att vi skulle tillbringa en heldag hemma hos Ewa. Det kändes så spännande, hade fjärilar i magen och en viss förväntan samt en liten liten oroskänsla. Jag tycker det är svårt (lite läskigt) att sätta mig på en...