...sådär magisk som han har varit rätt ofta sista tiden. Han hade lika gärna kunnat vara pigg och lite tokig då han har stått i tre dagar och så har ju kylan kommit och då brukar man ju bli lite piggare. Jag blir så glad när jag tänker på vår utveckling, för några år sedan hängde han sig framåt och drog på bara, han är väldigt stark. Och när han viker in näsan så har man inte mycket att komma med när han är på det humöret. Så det vi har gjort de senaste åren är ju att hitta hans egna balans, vilket vi inte alls är färdiga med. Och det får ta tid, jag har ingen brådska någonstans, och eftersom jag är ny på det här så är jag också lite osäker på hur jag ska gå vidare och det gör ju också att det tar längre tid.

Vi har också tränat på lyhördhet och pyttesmå hjälper. Igår då, ja, först så ledde jag honom förbi grannarna då går det bra att gå förbi, och så får man ju äta lite gräs också... Sen hoppade jag upp (hoppa är ju en överdrift) och så skrittade vi iväg på lång tygel. Sen gjorde han öppnor, slutor och diagonalslutor på lång tygel med bara säteshjälpen...om någon hade sagt det till mig för två år sedan så hade jag hånskrattat åt dom. Så nästa platå att träna på är traven, och det är också i den han brukar/brukade vika in näsan, det var nu ett tag sedan han gjorde det och när det händer nu så är det för att han är trött och inte orkar, då saktar jag av. Traven nu är (i alla fall ute) på lång tygel utan krav och han håller huvudet högt och känns glad. Jag är lite osäker på hur jag ska gå vidare. Ska jag ta lite i tyglarna eller ska jag fortsätta låta honom hitta balans själv? Jag testar lite av båda just nu, men vet inte viket som är bäst. Petter tycker det är trevligast på lång tygel...

Såhär såg det ut sist jag tvingade min icke hästintresserade dotter att fota

Jag rider lätt för att han ska tänka framåt i paddocken (vi har ju som bekant haft lite problem med att han blir stillastående) och den här formen är jag väldigt nöjd med, men den är inte stabil ännu....

visar en bild när han har huvudet invikt

Då sladdar han med baken och bara älgar på, det här kortet är nog två-tre år gammalt.

Pigg-Artur fick sig en långpromenad utan ryttare, han är väldigt otålig av sig, han bara vill och vill och vill. Vill gå, vill äta, vill titta, vill springa, vill.....