Igår fick jag smaka lite på framgång.... Ja, ni vet ju vad Petter och jag har jobbat med...hans balans/hur han bär sin kropp... Vi var i paddocken och det är verkligen stor skillnad på hur han jobbar därinne nu. Traven kändes väldigt fin, han bar sig utan att tappa huvudet en enda gång, vi gjorde volter och vändningar utan sladdningar och det kändes så rätt, han var glad och till och med lite busig. Han orkar mer också nu, det blir längre travsträckor, inte bara några steg längre. Ja, nu låter det som om han är halvdöd eller nått, men vad jag menar är att han orkar bära sig själv längre och längre sträckor, och märker jag att han tappar sin bärighet så bryter jag övningen då jag inte vill att han ska jobba utan den. Är ni med? Kondisen kan vi ta sen liksom, det viktiga är att stärka honom där han behöver stärkas. Så ja, passen är inte långa i dagsläget men dom har blivit lite längre och det har blivit mer trav än tidigare.

Bönan har också blivit riktigt duktig och följsam. Rätt som det är har jag väl henne lös eller nått.... Hon följer mig jättebra (tycker jag) och hon är samarbetsvillig (för det mesta). Vi kan nu göra flera steg i slutan och det är jag väldigt nöjd med då hon inte riktigt har förstått att hon ska röra sig framåt, då vi har tränat en  hel del på att hon ska förstå vad jag menar när jag pekar på hennes kors men nu vet hon och nu börjar vi kunna utveckla det också.