Igår var det vår första WE-träning, och i september kör vi igen. Tog in Artur vid åtta på morgonen, fixade ordning honom (borsta, sätta på skydd) och lastade, vid 8.10 var vi på väg. Packat hade jag gjort dagen innan. Han gick jättefint på transporten. Väl på plats fick han vänta i en box medan vi som skulle rida byggde banan. Tränaren hade med sig en banskiss som vi byggde efter. När hästarna var sadlade fick vi gå in i ridhuset, gå banan med hästarna från marken. och sen uppsuttet. Artur var lite av och på, sprallade till emellanåt och flög iväg åt sidan. Det är ju väldigt bra miljöträning att åka iväg och göra saker med sin häst, lika mycket miljöträning för mig, som blir väldigt stressad av att åka iväg. Artur var cool och med tanke på att han är fyra år, riden tre gånger sedan midsommar så är jag djupt imponerad. Vilken hjälte han är. Vi gjorde serpentiner mellan hinderstöd, gick i ett L och ringde i en klocka, gick över en bro (avsuttet helt klockrent, uppsuttet med lite tvekan men tränaren lotsade oss över på ett bra sätt), hoppade ett litet hinder och stod bredvid repgrinden. Repgrinden var knepig så vi stod bredvid den, tränaren öppnade så vi kunde gå igenom. Man får börja så. Han var inte rädd för den eller så, men vi har lite problem med styrningen. Är väldigt nöjd med Artur, jag behöver dock träna på att slappna av, höll i honom lite för mycket ibland, måste lita mer på honom. Det "farligaste" hindret var inget av hindren vi placerat ut, det var tränarens hund som låg helt blickstill i hörnet, livsfarligt. När vi gjort banan i skritt hoppade jag av då jag kände att det räckte för både Artur och mig, jobbigt för huvudet med mycket nytt. Artur fick duscha av sig smutsen från betet och sen tittade jag på när andra gruppen red.

Nästa helg är det AR-träning, då får Petter följa med!