Är ju alltid uppe vid senast fem då jag sover dåligt, vid sju var jag hos min kompis där vi skulle lasta på häst. Hästen skulle tillbaka till sin uppfödare för betäckning. Resan tog precis hela dagen, tyvärr är det ju så att man "passar på" att äta onyttigt när man är ute på äventyr, tur det inte är så ofta. Fint väder hade vi också, det är alltid roligare att köra när det är fint än tvärtom.

    När vi kom fram gullade vi lite med ett litet föl.

Vi hittade en trevlig rastplats på vägen hem, täta pauser är ett måste.

  Vi var inte hemma förrän midnatt så idag är jag lite seg, men det ser fint ut på himlen och det piggar ju på.

Igår blev det ingen ridning för först var hovslagaren här och då vill jag inte rida direkt efter, och dessutom spöregnade det. Istället gick jag upp på höloftet för att flytta hö. Det är första gången jag får hö över och det är ju positivt, men det måste flyttas nu så att jag kan göra rent och förbereda för det nya höt. Skittråkigt jobb, och så lyckades jag göra något med ryggen så att jag inte kunde gå ordentligt. Det hugger i ryggslutet, musklerna krampar lite, och då höll jag inte alls på länge, det gör jag aldrig eftersom jag inte orkar mer än 15 min, men det räckte den här gången.

På eftermiddagen pratade jag med mamma, vi har lite problem med att skicka bilder till varandra på sms, hon ser inte mina och jag får inte hennes, men så fick hon iväg en bild som jag såg. Men då ska jag skicka en bild på Petter sa jag, och glömde genast bort det. Sen kom jag på att jag skulle skicka en bild och skickade den första bilden som dök upp.

  Mamma ringde genast tillbaka och frågade vad jag hade gjort med Petter. Ja, det är ju inte Petter på tallriken såklart utan en vattenmelonsallad som ska ätas idag när jag och min kompis åker till Dalarna fram och tillbaks. Så ingen ridning idag heller då rå.

Igår fotade min dotter när jag red, hon börjar bli riktigt duktig på att fota hästar nu, kanske borde hyra ut henne eller nått? Ända sedan jag började med AR (det är väl tre år nu eller nått) har Petter och jag jobbat med att hitta en egen balans och inte hänga i tygeln. Hänger han i tygeln ramlar huvudet fram och nosen hamnar vid bringan, detta gör att bakbenen lever sitt eget liv väldigt lång bak. Resultatet av detta, förutom att han går på bogarna, blir att han sladdar med bakdelen i svängarna och det blir väldigt obalsanserat. På sista tiden har det börjat dyka upp riktigt bra bilder vilket gör mig så glad! Det är också jättekul att ha många "dåliga" bilder så att man kan jämföra de dåliga bilderna eftersom. Alltså nivån på de dåliga bilderna.  Igår kom den  här bilden.

Så vacker han är, mitt hjärta, och så vackert han bär sig. Naturligtvis ser det inte ut så där hela tiden, men en vacker dag kanske, det finns i alla fall hopp.

Bönan var också duktig igår, vi jobbade vidare med att hålla positionen, tycker att vi börjar få till det rätt bra.

Undrar om fotografen har nått godis? 

Dagen igår började bra, solen sken och jag red ut på Petter, som var avspänd och bara tuffade på. Mysigt. Har han vilat vill jag börja med att rida ut för att känna av och mjukstarta, börjar aldrig på banan efter en vila. Ja, ja, han har bara vilat tre dagar men så gör jag.

Bönan fick agera hårmodell, jag gjorde en inbakad fläta för första gången, riktigt knepigt.

  Här är den fin, men när vi gick ut och hon rörde lite på sig så lossnade den och blev för lös.

  Det måste jag träna på för jag tycker det är så fint när man ser hela halsen.

På fredagarna får hundarna märgben, Humlan är noga med att ta med sig sitt ben överallt så att ingen annan ska ta det.

  Kroppen gjorde riktigt ont igår, gick som en stel gammal tant och höll mig för ryggen, höfterna skrek.... då ville dottern ha hjälp med att bygga ihop sitt bord vi köpt på IKEA, så då grälade vi en stund för fy fan vad jobbigt det är med bruksanvisningar och olika skruvar. Slutade med att det var hon som byggde.

  Och det måste jag säga att hon gjorde med bravur. Det blev klart på någon timme, mitt bidrag till bygget var blygsamt.

  Så all  heder åt henne, och dessutom fyller hon 17 idag!!!

Igår åkte vi till Sundsvall och Ikea, dottern skulle ha sig lite nya möbler och en mörkläggningsgardin eftersom det är så ljust med morgonsolen. Jag är väldigt glad att min kompis körde, för hade jag gjort det.....fram hade vi nog kommit, men hem....troligtvis inte. Vilken oreda! Jag hade nog bara styrt ner i ett dike, gråtit en skvätt och ringt en bärgare. Något taco-aktigt till lunch och pizza till middag. Idag känner jag mig som en säl.

Innan vi åkte igår var jag ut och fotade hästarna, bara älskar när vinterpälsen nästan är helt borta, och så älskar jag mina hästar. Alla tycker så klart att sina hästar är vackrast. Jag är inget undantag där.

Huliganerna har flyttat till vår lägda, och det är bara bra, för då går vi inte förbi dom när vi rider ut.

Tranor och måsar har vi inget problem med, för dom är rätt tysta och kommer två och två, inte i tiotal.

Dottern ska börja övningsköra nu och vad passar då bättre än en tripp tilll Biltema?

  Rosa rattmuff och tärningar is da shit

Men idag var det trevligt att vakna. Vilket väder liksom, samtidigt känner man sig som en riktig kärring som pratar väder hela tiden, men å andra sidan är jag ju en kärring så då ger det sig själv. Tyvärr blir det nog ingen ridning idag heller, om jag nu inte orkar ikväll (troligtvis inte) för idag ska jag på utflykt med min kompis och min dotter.

Det är väl ändå skönt när man blir så där riktigt ridsugen efter bara några dagars dåligt väder, då har man ju rätt intresse i alla fall. Längtar.

Igår var Malin väldigt kelig och nästan klättrade på mig.

      Och fredag är det också......

Första Juni och nollgradigt. Prognosen säger regn. Jag säger att hästarna nog får vila idag också. Dom vilade igår med då det inte var mycket behagligare då, och så blåser det förstås också. Hästarna motionerade sig själva i hagen igår och själv var jag trött och sov middag i tre timmar.

    Härom dagen hade vi finbesök. Min bror har ju adopterat en hund från Thailand. Mocca heter hon och kan inte skälla. Pft, säger hon. Så väldigt söt!

  Vet inte riktigt hur hon lyckades få plats på fönsterbrädan, men det gjorde hon.

Har fått svar på biopsin som gjordes på Petter. Ingen nackmask som man kunde se, däremot en inflammation orsakad av överkänslighet. Men mot vad? Man kunde ta massa blodprover, men dom brukar inte ge något entydigt svar så det tror jag att jag i dagsläget struntar i. Han mår inte dåligt mer än att en bit av mankammen är lite svullen och att manen ramlar av där. Någon med teorier?